Blå längtan

Blå längtan skriven av Elisabet Nemert är en roman som utspelar sig under åren 1950 till 1975.

Den 12 februari 1950 föds ett tvillingpar i Nigeria, en efterlängtad pojke och en flicka med läppspalt. Flickan förskjuts av familjen och lämnas ensam i en hydda för att dö. Läkekvinnan Jorinda tar hand om flickan som får namnet Naomi. Tillsammans bor de på savannen där Naomi blir vän med elefanter och lejon. 

Den 12 februari 1950 föds en flicka i Sverige som får namnet Pia, hennes föräldrar är alkoholiserade och uppväxten blir svår. Pia och Naomis vägar möts och de kommer att bli mycket goda vänner. 

Författaren till boken som skrivit flera historiska romaner tar upp samhällsproblematik för den tid hon skriver om. I den här boken skildrar hon det sexuella kvinnovåldet i Nigeria, där små flickor könsstympas. Genom Pia och hennes syskon beskriver hon hur barn far illa när de växer upp med alkoholiserade föräldrar.